Om att vara en outsider.

Känner igen mig i Elinas förklaring kring de första timmarna i Sverige efter en lång utlandsresa. Allt känns overkligt och nästan lite för bra för att vara sannt. Oftast är det de små detaljerna som att man kan dricka vattnet som kommer direkt från kranen, att det är så rent och organiserat, att man har tillgång till nästan allt som förbluffar. Och sen kommer vardagsrutinen in. Och helt plötsligt försvinner oooohh-känslan lagom innan man åker bort igen. Och man känner sig lite som en outsider igen fast på ett annat sätt.