Detta är Carmen Roger. Hon blev misshandlad av Marockansk polis när hon tillsammans med 13 andra spanska aktivister, den 28 augusti kl. 18:00, deltog på en demonstration i Layoune (Västsaharas huvudstad) för ett fritt Västsahara. Här finns en förteckning på alla spanjorer som deltog. De misshandlade självklart även Västsaharierna som vågade demonstrera för sin rätt till självständighet och tog sig också in i tre västsahariska hem där de misshandlade de boende. Vissa av de som arresterades under manifestationen fick marockanska flaggor slängda över sina ansikten och polisen försökte tvinga dem att pussa flaggan i ett försök att förolämpa aktivitsterna.
Under tiden befinner sig den mexikanska aktivisten Antonio Velazquez och en av de tidigare spanska aktivisterna Isabel Terraza i husarrest. Både den västsahariska familjen som de bor hos och de internationella gästerna riskerar sina liv i detta skede. De är ständigt omringade av marockansk polis.
Det tog de 14 spanska aktivisterna 14 timmar att nå den spanska ambassaden i Rabat. De befinner sig fortfarande på ockuperat område och känner sig totalt oskyddade gentemot den marockanska poliserna brutala angrepp. Och i praktiken är de oskyddade. Marocko har lyckats avskärma omvärlden från Västsahara och därmed från att se de brutaliteter de begår där.
(Här följer en nyhetssänding på spanska för er som kan det.)
14 españoles denuncian estar bajo ’arresto domiciliario’ tras una protesta en el El Aaiún
Vi måste kräva att blockaden av information från Västsahara bryts och ifrågasätta faktumet att alla turister som sätter sin fot på ockuperat område förföljs och riskerar att misshandlas om de kontatar/kontaktas av Västsaharier. På samma sätt som vi måste tydligt fördömma faktumet att alla Västsaharier riskerar sina liv dagligen när de opponerar sig mot ockupationen eller talar om sin situation. Det är under all kritik att en ockupationsmakt får bete sig på det här sättet obehindrat.
Jag känner en oerhörd respekt för Västsaharierna som fortsätter kämpa mot ockupationen trots att omvärlden inte reagerar i den utsträckningen som den borde. Och en oerhörd respekt för de internationella aktivisterna som åker till Västsahara i ett försök att rikta omvärldens fokus mot vad som pågår där. Låt oss hoppas att det ger resultat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar