har bestatt av tusen detaljer. Det ar manga saker som fortfarande ar oklart. Men det far man nog rakna med forsta manden eller sa. Jag satt och tankte pa en tjej jag traffade pa juridicum nar jag laste dar. Hon ville arbeta for FN eftersom det var sa glamorost enligt henne. Jag hade velat visa henne Tindouf. Dorrar som inte gar att stanga till vara kontor, internet som ger upp varannan minut och telefonerna som slutade fungera nar de behovdes som mest. Kontoren som ser ut som baracker utifran och en kvarleva fran den sena 70-talet inifran. Det ar mer praktiskt eller administrativt lankat till arbetet har an vad manga kan tro. Det hela blir en aningen svarare nar alla talar franska eller arabiska med varandra. Aven om de talar engelska med mig. Men det positiva ar att min franska borjat komma tillbaka mer och mer. Jag pratar fortfarande inte det men min forstaelse har forbattrats.
I ovrigt sa stallde jag fragan till en av mina kollegor om han tycker om Tindouf. Han svarade att ingen kan tycka om tindouf men man kan lara sig att acceptera tanken att leva i Tindouf. Eftersom jag fortfarande bor i ett vitt talt i Rabuni vet jag inte vad han refererar till.
[laste for ovrigt om SD inlagg angende budgeten. Vilken soppa. Totalt oseriost. De skjuter at alla hall. Men hur de ska finansiera deras Sverige ar ju en intressant fraga som de inte kan besvara. Det varmer mitt hjarta att alla partier tog debatten och synade deras politik. ]
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar