Feministen Anders Borg?(!)

I går satt jag i ett tåg på väg till Stockholm. Och som alltid på tåg läser jag tidningen Kupé. Omslaget var lite lockande: Anders Borg är på framsidan, leendes framför en rosa bakgrund, med ett citat under sig som lyder ”Självklart är jag feminist”. Som SSU: are och som feminist blev jag självklart nyfiken över vad han menade. Jag som många andra vet att moderaterna så väl som majoriteten av alliansens medlemmar har svårigheter med att kalla sig feminister eller använder det som ett retoriskt slagord. Jag vet inte hur många gånger som jag hamnat i diskussioner men personer inom alliansen som prompt hävdat att det inte finns en strukturell diskriminering.

Anders Borgs två döttrar har tydligen gjort honom feminist. Han menar att skillnaderna mellan män och kvinnor är strukturella (!) och att kvinnor är underordnade männen (!). Detta begränsar människors frihet och därför är det självklart för honom att vara feminist. Sist men inte minst så säger han att han inte kan förstå människor som inte är feminister. Då har jag hittat en sak som jag har gemensam med vår finansminister eller rättare sagt två (vilket jag aldrig trodde att jag skulle skriva). Jag är feminist och kan inte förstå människor (som oftast består av just moderater) som inte är det. Men jag är inte direkt övertygad av hans feministiska åsikter. Han har en del i att införa det omstridda vårdnadsbidraget, som Anders Borg tydligen är emot, men som han tänker föra igenom i en sann "alliansen framför allt (även mina egna värderingar) anda". Som feminist, hade jag aldrig infört något som jag vetat kommer cementera könsrollerna ytterligare.

I gårdagens punkt.se stod det att andelen pappor som tar ut sin föräldraledighet minskar och om den håller sig på samma nivå dröjer det 2011 år innan föräldraledigheten delas lika.. Samtidigt menar Lars Platin som är lektor på malmö högskola att det är en individualiserad föräldraförsäkring som krävs. Förebilden är Island där man har en tredelad föräldraförsäkring. Tre månader vardera måste föräldrarna ta ut och en tredjedel disponerar man fritt. Han är inte ensam i den här bedömningen, JämO delar den (och jag fast jag helst hade velat ha en likadelning). Anders Borgs feminism är än så länge ett teoretiskt erkännande mer än ett praktiskt manifesterande. Men jag är inte direkt förvånad. Rubriken till den artikeln borde ha varit "Självklart är jag en feminist (sålänge jag inte måste göra något åt det)".