Från 2005 då den västsahariska fredliga intifadan började tills dagsläget har Rababs bostad stormats ett tjugotal gånger. Hon, mamman och systrarna, den yngsta 14 år, har blivit misshandlade av marockansk polis. Hennes yngre bror, 21-årige El Ouali Amidane dömdes till fem års fängelse efter en fredlig demonstration för självständighet i oktober 2006. Många västsaharier betalar ett mycket högt pris för sin yttrandefrihet. De torteras, våldtas och fängslas och deras familjer utsätts för repressalier. Här är Rababs berättelse efter att hon åkt utomlands för första gången för att berätta om brotten mot mänskliga rättigheter som västsaharier får utstå.
För mig står Rabab för självaste definitionen av mod, hon handlar i överensstämmelse med sina övertygelser; även vid risk för negativa konsekvenser mot sig själv och sin familj. Det är vår skyldighet att uppmärksamma detta mod och lyssna till hennes budskap. Det är vår skyldighet att se till att afrikas sista koloni blir befriad och att dess invånare får åtnjuta mänskliga rättigheter. Omvärldens tystnad är bedrövlig och skapar en desperation bland västsaharier som bara kan utmynna i krig.
"Den stora faran är inte de ondas onda gärningar, utan de godas tystnad".
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar