Brahim Dahane och de sex andra fängslade

Det har gått mer än en månad sedan sju västsahariska människorättsaktivister fängslades i Marocko. De hade precis återvänt från flyktinglägren i Algeriet. En handling som Marocko givetvis inte accepterade. De kommer ställas inför militärdomstol anklagade för "samvaro med fienden" och "hot mot nationens yttre säkerhet" eftersom de besökte västsahariska flyktinglägren i Algeriet. En av de sju anklagade, Brahim Dahane, vann nyligen Per Angers-priset "för att i konflikten mellan Marocko och Polisario rörande Västsahara uthålligt med fredliga medel och personligt mod riskerat sitt liv i kampen för mänskliga rättigheter."

Jag har länge försökt sätta mig in i hur de känner sig nu. Rädsla är allt jag känner. Men en vän till mig sa att de måste känna sig stolta, för att de kämpar för sina rättigheter trots alla hinder. Jag kan inte annat än hålla med. För mig manifesterar de mod. De är mod personifierat. Jag läste någonstans att mod inte är avsaknaden av rädsla utan att man handlar trots sin rädsla. Det stämmer nog.

Jag blev inbjuden till cermonin när Brahim Dahane, skulle ha mottagit sitt pris. Jag hade mer än gärna velat närvara, men kan inte. Men jag hade velat se Brahim Dahane mottaga sitt pris i egen person, något som de som finns på plats inte heller kommer få uppleva. Han sitter och inväntar en rättegång som med all sannolikhet inte kommer skötas ordentligt och ett möjligt straff som är så barbariskt att jag inte ens kan säga det högt; dödstraff.

Vivian Maier

Läste som hastigast en artikel idag om en kvinna, Vivian Maier, som fotograferade vardagliga möten och händelser i USA under 50-,60- och 70-talet. Hon levde som hemlös under många år och hade aldrig råd att framkalla fotona hon tog. Det gjorde dock John Maloof, efter att han köpt alla hennes negativ under en auktion, eller en exekutiv försäljning (det är inte helt klart). Det viktiga är i alla fall att han framkallade dem. Och att de är otroligt vackra. Man kan se dem här.

Kristallnatten

Det är viktigt att minnas dagar som dessa för att de inte ska upprepas. Det får inte ske fler kristallnätter. Främlingsfientlighet och rasism är aldrig acceptabelt. Och det var just under dessa paroller och med banderollen "Inga fler kristallnätter" som vi manifesterade igår mot den ökade rasismen och framför allt islamofobin i vårt samhälle. Alla talare berörde samma punkter; islamofobin, sverigedemokraterna och vikten av att minnas vår historia. Att minnas att andra grupper tidigare pekats ut, som hot. Och att andra grupper i slutändan få minsta sitt liv för det hatet fattigdom och elände fött fram. Och framför allt att minnas att det aldrig får ske igen. Och att det är ännu viktigare att arbeta emot framtida kristallnätter, eftersom vi står med facit i hand. Det är frustrerande att se utveckligen i vårt samhälle, frustrerande. Framför allt för att lösningen är så mycket mer komplex än att stå och peka ut en grupp människor som ansvariga (fast de inte är det).

Min att-göra lista blir allt längre

och tiden jag har för att förverkliga den.. allt kortare. Jag förstår inte hur jag ska lösa det. Alls. Jag saknar dessutom all form av inspiration för att göra klart den.

SSU vann frågan om Västsahara.

Vi vann! Min motion gick igenom. Och det socialdemokratiska partiet ska nu verka för att Sverige erkänner Västsahara. Glädjen är total. Jag grät av lycka. Det är ett stort steg i rätt riktning. För partiet, men även för västsaharierna. Palme ler mot oss. Det är jag helt säker på. Nästa steg är det faktiska erkännandet, men först måste vi vinna valet 2010.Och en dag, förhoppningsvis väldigt snart, står vi i ett fritt Västsahara och firar deras självständighet.

Partikongressens beslut är som ett brinnande ljus av hopp i ett hopplöst mörker. Och SSU var de som tände ljuset (och hällde tändvätska över det för att markera att vi står vid Västsahariernas sida fram till självständigheten).

Upp till kamp för Västsaharierna!

Om jag hade haft rösträtt på den socialdemokratiska partikongressen 2009, hade jag gått upp och talat för de som inte får möjligheten att tala själva. Jag hade talat för och om Västsaharierna, ett folk som tagit flykt från ockupation i Saharaöknen. Jag hade talat om hur Marocko förtrycker ett folk och förvägrar dem deras rätt till självständighet. Jag hade berättat om tortyren, våldtäkterna, förföljelsen och förödmjukelsen som marockanerna utsätter Västsaharierna. Jag hade talat om tomheten och uppgivenheten majoriteten av västsahariska ungdomarna och det västsahariska folket i flyktinglägren känner. Jag hade talat för ett erkännande av Västsahara.

Jag hade talat om det som förstärkte min övertygelse som socialdemokrat är mina möten med det västsahariska folket. Jag hade berättat om sorgen i ögonen på ett folk som tror världen har glömt dem. Jag hade berättat om vanmakten jag känner när jag ser hur det västsahariska folket sjunker allt djupare ner i en förtvivlad spiral som bara leder fram till en utväg: krig. Jag hade berättat för ombuden att de har makten att inge hopp och framtidstro, till ett folk som förlorat allt, eller som aldrig fått uppleva självständighet.

Partistyrelsen som vill se fortsatta diplomatiska påtryckningar på Marocko för att nå målet om ett självständigt Västsahara. Men dessa påtryckningar har inte lett någonvart i över 15 år, men ett erkännande hade varit en signal till övriga världen och till Västsaharierna. En signal om att vi som socialdemokrater tror på deras självständighet och är villiga att gå till handling på den tron. En vän beskrev det bäst när han skrev att ”Kongressdebatten kommer att handla om hur svensk socialdemokrati ska stötta ett folk som snart inte förmår att stå emot mer.”

Det Västsahariska folket förtjänar sin rätt till självbestämmande. De förtjänar frihet. De förtjänar att kunna leva ett drägligt liv. Det är folkrättsligt riktigt. Man talar om att de inte uppfyller alla de folkrättsliga kriterierna. Det beror på hur man ser det. Och det ska egentligen inte spela någon roll. För att de uppfyller kriteriet om att ha varit en koloni, och de är fortfarande inte avkoloniserade. De uppfyller kriteriet över att vara ockuperade. Och det är lika illa om än värre. Socialdemokraterna har under vår långvariga historia valt att stötta folk mot tyranner. Detta är inte ett undantag.

Jag föddes samma år som Olof Palme mördades. Men jag är säker på att hans arv lever kvar. Den lever vidare i oss och vår vilja att förändra och förbättra världen. Han sa sitt hjärtas mening, istället för det som var passande. Och det är på något sätt kärnan i varför han, enligt mig, nådde en sådan framgång. Och nu har ombuden på partikongressen samma val att göra; ett passande val eller ett historiskt (men opassande) val.

Men jag kan varken tala eller rösta på partikongressen. Det är inte jag som har möjlighet att skapa historia och det är inte jag som har möjlighet att inge hopp. Utan det är ni, som är ombud. Västsaharierna väntar på sin frihet. Så tala och rösta för de som inte får möjligheten att tala själva. Upp till kamp för Västsaharierna!

”Tala, du som ännu har läppar!
Ord, kan bli solar, ord kan bli floder.
Ord kan öppna portar och bygga broar.
Ord kan störta tyranner, om tillräckligt många av oss beväpnar sig med ord.
Tala, tala!
Det är vår skyldighet mot de som talade medan de ännu hade läppar.”
Helga Henschen

Jag ska inte

skicka ett enda litet vykort, brev eller dylikt per post efter den 13 maj 2010 tills vansinnet är över. Detta är dock mer i linje med vad jag anser om monarkin. I detta sammanhanget kan jag också med stolthet säga att jag är republikan (och då menar jag definitivt inte Sarah-Palin republikan). Funderar starkt på att gå med i republikanska föreningen. När ska vansinnet ta slut?

Klokt.

"SD:s låtsassiffror om invandringens kostnader ska inte mötas med fluffiga retoriska krumbukter om att så kallade “invandrare” (vilka de nu är) är nyttiga för Sverige. Då befinner sig debatten nämligen på den nationalistiska planhalvan i stället för att bli ett politiskt och i allra högsta grad moraliskt samtal om ett kosmopolitiskt projekt bortom nationalstatens kvävande bakgårdar. /.../ Lyft debatten från siffror och staplar, bort från etiketterande och religionskrig till att handla om ett djupare samtal om mänskligt värde. Berätta historien om demokratins uppkomst, om socialdemokratins roll i att bygga en unik välfärdsmodell och varför det kosmopolitiska projektet är den naturliga fortsättningen." Läs hela inlägget här.

Mediauppståndelsen kring SD

Man brukar säga att all publicitet är bra publicitet. Och detta gäller även Sverigedemokraterna. Eller snarare, detta gäller i synnerhet Sverigedemokraterna då de haft svårt för att får den mediala uppmärksamhet de behöver för att ta sig till riksdagen (vilket de så klart eftersträvar)...Läs mer om det hos Alexandras och hennes inlägg kring den frågan..

Den senaste veckans uppståndelse kring Sverigedemokraternas debattartikel, trots att de blivit emotsagda av en rad experter, gör att människor som vill hitta en orsak (som inte är kopplade till dem själva) till alla deras livsproblem nu blivit presenterade med en lösning. Det är lättare att ge någon annan skulden för alla problem man råkar ut för. Och det är lättare att peka ut en grupp människor, än ett ekonomiskt system eller en finansiell kris, som ett problem. Samma situation var det när en viss Adolf presenterade sin lösning på de ekonomiska och politiska problemen som Tyskland upplevde strax innan andra världskriget; dvs. anledningen till att du inte har ett jobb lilla vän, det beror inte på den ekonomiska/politiska situationen utan på att andra människor stjäl det som rättmätigt är ditt. Den här åsikten om att "det inte finns tillräckligt med tillgångar för alla så vi måste göra oss av med vissa". Kanske lite förenklat men det är just det som hela "invandrare-är-ett-hot"argumentet är. Verkligheten är inte så svart och vit som man vill göra den till. Och invandringen är inte orsaken till alla problem, men det är en lätt anledning att peka ut. Alldeles för lätt. Och de har nu fått det andrummet de behöver för att göra just det.

Nu väljer man att peka ut en grupp människor "muslimer" och göra den gruppen homogen och ställa den emot en annan grupp "svenskar" som man också nu gjort till en homogen grupp. Men varken muslimer eller svenskar är en homogen grupp. Så bara där faller hela argumentet enligt mig. Man kan inte bunta ihop människor och tillskriva dem åsikter/egenskaper som man gör i debatten. Man hävdar att svenskheten är hotad av islam (av muslimer). Det är ett resonemang jag inte förstår fortfarande, skulle någon av er sverigdemokrater som läser den här bloggen (och jag vet att ni finns) upplysa mig kring ert resonemang? Vad exakt med muslimer (är det bara muslimer eller alla oliktänkande?) är det som är ett hot mot svenskheten? Jag ser det verkligen inte.

Stockholm har vaknat!

Jag vet inte om någon annan upplevt detta. Men jag (vi) har i år tjatat om hotet från Sverigedemokraterna och deras skeva verklighetsuppfattning. Att de sprider sin "verklighetsbeskrivning" och intalar sina anhängare att övriga Sverige försöker mörklägga fakta kring invandringen (vilket är en stor fet jävla lögn). De pratar en massa om kostnader kring invandring, men aldrig om hur mycket det gynnat Sverige. Min mormor kom till Sverige i slutet av 60-talet och började arbeta direkt, för att det fanns jobb. Hon har inte kostat den här staten en endaste krona. Däremot har hon bidragit men en hel del pengar. Och dessutom är det irrelevant att prata om minus och plus, när vi diskuterar människor. Men jag tänker återkomma till temat kring kostnader vid ett senare tillfälle. Ska bara gräva upp en Sverigedemokratisk motion innan dess.

Jag har pratat mig hes, under vissa omständigheter, kring hotet från Sverigedemokraterna. Och ibland har vissa säkert trott att jag överdriver kring Sverigedemokraternas tillvägagångssätt och åsikter. Och nu, efter en debattartikel verkar Stockholm ha vaknat (och övriga Sverige med undantag från Skåne och Blekinge som levt med detta "parti" väldigt länge). Men jag vänder mig mot uttryck som "de har äntligen visat sitt rätta ansikte".. De har visat sitt rätta ansikte för länge sedan. Och deklararerat sin rasistiska politik vid fler än ett tillfälle. Men, det är först nu som vissa inser att det inte är en skröna. Utan verklighet. Så tack Jimmie Åkesson för att du väckte Stockholm.. jag (och min röst) uppskattar det.

Osvenska jävlar!

För ett tag sedan läste jag ett inlägg på DN Opinion med rubriken "Sverige har världens mest avvikande folk". Jag måste erkänna att jag höjde lite på ögonbrynen av förvåning. Jantelagen är ju svensk, tänkte jag. Men det var inte det artikeln handlade om. Utan artikeln konstaterade att svenskars åsikter ligger längst bort från de genomsnittliga värderingarna i världens länder. Vi skiljer oss från alla, inklusive andra "västerländska värderingar".

Och det viktigaste, och den störtsta avvikelsen från omvärlden är just att regligionen inte spelar någon roll här. Vi lever i ett sekulariserat land. Där staten är separerad från kyrkan och på senare år även från vårt utbildningssystem (och nej vi behöver inte ha avslutningar i kyrkan då vi bor i ett sekulariserat land). Sen drog artikeln paralleller med situationen i Danmark där debatten "under lång tid handlat om värderingar hos invandrare" tvärtemot vår toleransvärdering. Sverige var det landet som hade mest avvikande åsikter från medelvärdet när det kom till en rad frågor. Bland annat så hade vi den "mest positiva synen på öppenhet och tolerans, tillit och respekt för andra människor, och ett aktivt civilsamhälle".

Och märk då min förvåning över att det finns ett rasistiskt parti som utgör sig för att förespråka "svenskhet" och verkar vara totalt okunninga kring vad "svenskhet" faktiskt är. De representerar inte öppenhet och tolerans, och det är svenskt. De uppvisar tvärtemot en oerhörd intolerans gentemot andra kulturer och religioner. I ett land där religion inte spelar någon roll håller "Sverigedemokraterna" på och utmålar islam till "vårt största utländska hot sedan andra världskriget". Människor har rätt att tro på vad de vill. Precis vad de vill, det är en av våra viktigaste rättigheter; religionsfriheten. Oroväckande är det att de nämner andra världskriget i sin artikel när det var en annan grupp av människor som under andra världskriget utmålades som det största hotet gentemot den tidens samhälle, precis på samma sätt som de pekar ut muslimer nu, utan att reflektera kring det.

Sverigedemokraterna påstår sig representera svenskheten. Men allt pekar åt att de representerar precis motsatsen. De påstår sig värna om det västerländska samhället, som är allt annat än homogent och vars värderingar vi på många punkter avviker ifrån. Deras "romantiska" syn på Sverige, som de tror sig representera, är förlegad i en globaliserad värld. Vi kan inte stänga gränserna (och vända ryggen) gentemot allt som inte passar in i deras lilla inskränkta definition på svenskhet, för då hade vi behövt stänga ute majoriteten av Sveriges befolkning. Deras är under all kritik att de ens vågar säga att de slåss för svenskheten. För svenskar tror på öppenhet och tolerans och religionsfrihet och det gör inte dem, de osvenska jävlarna!

Läs gärna Alexandra Pascalidou's inlägg kring frågan.

Blir så jävla förbannad över omvärldens passivitet i Västsaharafrågan. FY SKÄMS! (inlägg på väg)

Som om jag inte hade tillräckligt med saker att göra..

så har jag även startat en blogg på engelska. yes, för alla mina vänner som inte förstår ett dyft svenska. Jag funderar fortfarande på att slå ihop dem, eller att bara ha en blogg på ett språk. Men än så länge har jag nu två.

Spanska (inbördes)kriget

Eftersom det var ett tag sedan jag skrev tänkte jag uppdatera er kring vad jag sysslar med. Jag har tagit examen (både kandidat och mastern) och pluggar nu spanska under höstterminen medan jag rannsakar mig själv för att ta reda på vad exakt jag vill göra. Det är en alltför filosofisk uppgift att syssla med medan man jobbar, i synnerhet om man ska åka utomlands till våren.

Nå, spanskan har visat sig vara mycket svårare än vad jag trodde (eller så har jag lagt ner mindre tid på det än jag borde). Och just nu läser jag en bok som heter "soldados de salamina" och som jag tycker är bra. Problemet är bara att det tar en sådan tid att läsa det eftersom jag tvingas slå upp ord hela tiden (det tar en evighet). Och sen ligger jag efter (som vanligt) men håller på att ta igen allt. När man slagit upp det tusende ordet börjar man undra om man inte tagit sig vatten över huvudet.

Men därför har jag inte kunnat skriva på ett tag och det ser ut som om mina blogginlägg kommer att fortsätta vara sporadiska ett tag framöver. Faktum är att den enda anledningen till att jag har tid (ja, tid, viljan finns alltid) till att skriva är att min online-ordbok ligger nere och jag är fast i den förbannade boken. Igen. Så det är passande att jag läser om spanska inbördeskriget eftersom jag själv ligger i krig med spanskan. Hasta lluego (förhoppningvis)

Helheten.

På kort tid kan mycket förändras. Ibland mer än jag vill erkänna. Ibland mer än jag vill. Ibland precis som jag vill. Under tiden jag inte har bloggat har alla tre alternativ inträffat. Jag har tagit examen. Och börjat plugga spanska. Jag har börjat lyssna på min egen magkänsla... och slutat lyssna rigoröst på alla andra. Men jag har saknat bloggen. Något så fruktansvärt. Saknat möjligheten att diskutera och fundera. Bloggen är mer till för min egen skull än någon annans. Just för att det tvingar mig att reflektera. Imorgon ska min examen firas! Efter fem års studier klarade jag det slutligen. Det är stort. För stort för att förstå, så det har inte riktigt sjunkit in än. Men med tiden kommer nog även jag att förstå att jag är en jurist. Men jag är inte riktigt där än.

Man brukar säga att man bara får utstå det man klarar av. Jag börjar undra om inte det är en väldigt stor lögn? Just nu känns det så i alla fall.

Västsaharas sak måste vara Socialdemokraternas

Jag blev oerhört glad när jag läste detta på SSU:s hemsida. Västsaharafrågan blir allt starkare. Jag hoppas på ett erkännande snart. Jag hoppas den socialdemokratiska kongressen beslutar i den riktningen.
Västsaharas sak måste vara Socialdemokraternas

På Socialdemokraternas förtroenderåd under lördagen antogs ett nytt Afrikaprogram. SSU:s förbundsordförande Jytte Guteland, förbundssekreterare Mattias Vepsä och internationella ledare Johan Büser fanns på plats för att ställa krav till parikongressen om ett fritt Västsahara och överlämnade ett kravbrev till Socialdemokraternas partiledare Mona Sahlin.

Ord och tankar är inte längre nog - erkänn ett fritt Västsahara!
"Vi vill med vår närvaro och vårt stöd till Polisario visa att vi stöttar dem i arbetet för en fredlig och hållbar lösning på konflikten tillsammans med Marocko. [...] det föreligger alltid en risk att konflikten fördjupas ytterligare om inte en lösning kommer till stånd inom en snar framtid."

Ovanstående formulering uttrycktes av Socialdemokraternas internationella sekreterare Ann Linde i samband med att Polisario fyllde 30 år. SSU instämmer självfallet i uttalandets andemening. Problemet är att detta var 2003 och att någon hållbar lösning ännu inte har kommit till stånd och inte heller kan skymtas vid horisonten.

Vi i SSU har länge arbetat med vår systerorganisation UJSARIO för ett fritt Västsahara. För tredje året i rad åkte i sommar en delegation med volontärer från SSU till flyktinglägren i Algeriet och under tre veckor arbetade de med att förbättra den humanitära situationen och ordna utbildningar och fritidsaktiviteter för barnen och ungdomarna i lägren. Vi hade båda förmånen att förra sommaren besöka de västsahariska flyktinglägren och fick uppleva de svåra förhållanden som de västsahariska flyktingarna lever under. Det var en obeskrivlig resa där vi med egna ögon fick se hur brutalt den marockanska ockupationen slår.

I över 30 år har den marockanska armén ockuperat två tredjedelar av Västsahara och därmed förvägrat västsaharierna rätten till självbestämmande och självständighet. Trots ett stort antal FN-resolutioner och protester från omvärlden har inte Marocko dragit sig tillbaka. Istället har man bara fortsatt att misshandla civilbefolkningen. Marocko bryter inte bara mot internationell lag, folkrätt och de mänskliga rättigheterna, man tömmer också Västsahara på naturresurser. Protester mot Marockos plundring slås kraftfullt ner och de protesterande har länge vädjat till omvärlden om hjälp att skydda Västsaharas naturresurser och rika fiskevatten samt sätta tryck på de marockanska ockupationsmyndigheterna. Enligt FN får de västsahariska havsresurserna enbart utnyttjas om inkomsterna kommer den västsahariska befolkningen tillgodo, en hållning som delas av den svenska regeringen.

SSU anser att EU måste vara tuffa i de fortsatta förhandlingarna med Marocko och utöva påtryckningar så att avkoloniseringen av Västsahara äntligen kan äga rum. Det är rimligt att EU ställer hårda och villkorslösa krav på Marocko att följa FN:s ursprungliga plan för processen. Planen innebär en folkomröstning och en sannolik självständighet för Västsahara. EU:s fiskeriavtal bör omprövas och frågan om att ge Marocko ytterligare fördelar genom en mer förmånlig samarbetsform skrotas.

SSU:s främsta mål är att övertyga den socialdemokratiska partikongressen att erkänna ett fritt Västsahara. Det är ovärdigt att Sverige fortfarande på 2000-talet blundar när länder ockuperas och förvägras avkolonisering. Som vår brittiske partivän Gordon Brown nyligen sa om situationen i Burma säger SSU om ockupationen av Västsahara: Ord och tankar är inte längre nog. Det är hög tid att gå från ord till handling och erkänna ett fritt Västsahara!

Jytte Guteland, förbundsordförande SSU
Johan Büser, internationell ledare SSU

Oslo

Nu har jag befunnit mig i Oslo i två hela dagar. Det är en intressant stad. Relativt liten för att vara en storstad och den saknar verkligen all storstadskänsla. Men, den är på väg åt rätt håll. Och Oslo by night är helt makalöst vacker. Jag har tillbringat dagen med att åka runt och titta på olika sevärdheter. Imorgon åker jag hem. Tänkte se till och publicera lite bilder när jag är hemma igen. Men den här bilden tyckte jag blev jättevacker. Det man inte ser så tydligen i bakgrunden är just roserna som heter "la sevillana". Hur vackra som helst. Och ringen (jag älskar den) är köpt i Lund. Jag fullkomligt älskar rött. Vilket kanske märks.

Google my ass.

Google. Det är en uppfinning som har blivit ett fenomen, har som blivit ett verb och som nu har blivit en integritetsdebatt. På sistone har rädslan för Google-funktionen dykt upp på dagordningen (åtminstone hos alla tidningar även om jag har svårt att tro att många människor sitter ihopkrupna, av rädslan för vad Google kommer att göra, i sina hem).

Och idag, som ett brev på posten, ringde givetvis en journalist och ställde lite frågor kring denna förbannade tjänst. Jag försökte kväva min irritation över detta ämne när jag pratade med henne. Hon frågade givetvis om jag använder Google. Vilket jag gör. Hela tiden och varje dag eftersom jag har en blogg och en emailadress som båda är kopplade till Google. Och sen frågade hon om jag är rädd för att de ska registrera mig eller mina åsikter?

Och nej, kärt folk, jag är inte rädd för att de ska registrera mina åsikter. Jag är folkvald; nyheten om att jag är socialdemokrat är gammal skåpmat. Det är dessutom tillgänglig information tack vare offentlighetsprincipen. Googla mitt namn. Det lär framgå ganska snabbt vad jag tycker och tänker i olika frågor.

Och sen undrar jag vad de ska göra med den informationen de har om mig? Det var en fråga jag ställde till henne, och då svarade hon: men om någon elak man sitter och samlar på den här informationen vad händer då? Frågan är givetvis, vad skall han med informationen att göra? Om sverige hade varit på väg att bli ett nytt tredje rike, då hade givetvis ett problem uppstått eftersom jag hade haft fler än en anledning till att bli avrättad. Men då är problemet inte Google utan det totalitära styret.

Jag är hetero, socialdemokrat, västsaharafantast, har annan etnisk bakgrund, socialdemokrat och avskyr den nedrustningen av vårt välfärdssamhälle. Mitt liv är som en öppen bok. Varsågod och läs den om du inte har något bättre för dig. Det jag skriver på min blogg förväntar jag mig skall komma ut på nätet. Jag vill dessutom att så många som möjligt ska läsa min blogg. Jag uppskattar verkligen att du bryr dig tillräckligt om mina åsikter och personliga reflektioner för att läsa min blogg. Så tack.

Det som är sekretess hade jag aldrig någonsin skrivit på min blogg. Aldrig. Och sekretessbelagd information hör givetvis inte hemma på nätet. Men ärligt talat så vet jag inte vilken information som är intressant för allmänheten (eller en elak man) och som offentlighetsprincipen inte redan offentliggjort. Så varsågoda, för all del, Google my ass.

Helsingborg by night.

Saknad.

Jag drömmer ofta om öknen. Och vaknar upp förvirrad över att jag är kvar i Helsingborg. För när jag drömmer om öknen, känner jag i princip värmen och hör det melodiska ljudet av hasaniyan. Jag känner doften av bränt socker och te. Minnet är i högsta grad levande trots att jag inte varit där på över ett år. Så, jag drömmer ofta om öknen. I hopp om att återse den snart.

surrealistiskt

Jag befinner mig i en surrealistisk period. Lite dåligt med bloggen då. Jag pluggar konstant. Har förlorat tidsuppfattningen. Har det lite stressigt den här månaden med allt. Men det löser sig i slutändan... det brukar det göra. Nästa torsdag åker jag till Oslo med stadsbyggnadsnämnden. Men längtar redan till oktober, när jag kommer få tid för att andas. Återkommer snart (förhoppningsvis med ett lite längre inlägg).

slutet är nära.

September månad. Redan. Och jag det är som vanligt en av de värsta månaderna för mig. I år är det extra jobbigt eftersom det innebär slutet för mina juridikstudier (förhoppningsvis). Jag kan inte börja med att berätta för er hur mycket jag ser fram emot det slutet. Examen är som en luddig dröm (hägring) under studietiden. Och snart, kanske den är verklighet.

Vardagens återkomst

Den smyger sig fram. Vardagen. Överrumplar när min minst anar det. Och så plötsligt är sommaren över och allt tillbaka till hur det var innan sommaren börjande. Minnet av en annan tid bleknar och snart kommer man inte ihåg hur det var att vara "ledig". Min nya kalender är snart fullbokad (med någon enstaka öppning kvar för oförutsedda händelser). Ledig tid är nu formellt sett en lyxvara; något så exklusivt att man utan att blinka hade betalat astronomiska priser för det. Allt som är kvar är bilderna, som bekräftar att man en gång i tiden hade tid att sitta och se på när elden släcktes långsamt. Och önskan av att få vara där igen.

Bryt tystnaden kring Västsaharakonflikten nu!

Man brukar säga att Västsaharakonflikten är en bortglömd konflikt men man glömmer att det även innebär att Västsaharierna är ett bortglömt folk. Deras nuvarande sköra fredliga väg till frihet har också inneburit att den hamnat i skuggan av konflikter där man använder våld för att nå sin frihet. Frustrationen över att leva i skuggan av våldsamma konflikter håller för närvarande på att växa sig allt starkare hos det Västsahariska folket och de står nu i ett vägval över hur de ska agera hädanefter.

Vissa hävdar att ett krig är det enda sättet att fortgå, medan andra förespråkar att man ska invänta vad det nya FN sändebudet Chrisopher Ross kan åstadkomma. En sak är i alla fall säker; om herr Ross inte lyckas åstadkomma någonting återstår enligt dem endast en utväg och det är att ta till vapen igen. Det innebär i praktiken, eftersom Marocko är den starkare vapenmakten, att de kommer ge sig ut i ett medvetet kollektivt självmord för att bryta medias och omvärldens tystnad. Surrealistikt med väldigt verkligt.

Jag arbetade i somras för Olof Palmecentret med en utbildning för västsahariska ungdomar från både ockuperat område och från flyktinglägren i Algeriet. Det är inte ofta de får möjligheten att mötas på grund av ockupationen och Olof Palmecentret har i år för andra året i rad möjliggjort möte bland ungdomar, som annars hade varit omöjligt. Det finns givetvis alltid en risk för att ungdomarna från det ockuperade Västsahara stoppas av Marockanska myndigheter och förvägras möjligheten till att lämna landet. Tack och lov, drabbades vi inte av detta i år. Men sex västsahariska ungdomar som var på väg till en liknande konferens i Storbrittanien stoppades på flygplatsen på väg dit.

Om ni är intresserade av att lyssna på ett reportag på P1 gjorde under utbildningen så finns det en länk dit. Det sändes 06.38. Om ni vill lyssna, klicka på länken nedan, och dra spelaren till slutet så att ni kommer in på "del två". På så vis kommer du snabbare till reportaget. Det är precis i början av del två av sju.

Expressen hade en ledare om Västsaharafrågan där en av deltagarna från årets utbildning finns nämnd. Och Aktuellt i Politiken hade också en artikel om att Västsaharafrågan kommer att bli en kongressfråga för det socialdemokratiska partiet i höst. Och det kommer antagligen bli en relativt kontroversiell fråga dessutom eftersom partiledningen har yrkat avslag till en motion som kräver ett erkännande av Västsahara. Personligen (eftersom jag skrev motionen) hoppas jag att kongressen väljer att följa SSU:s linje och arbeta för ett erkännande av Västsahara. Det är dags för ett erkännande nu. I vart fall kommer det att sända en tydlig signal över vad vi som parti tycker i Västsaharafrågan.

Nu på fredag skall ETC ha med en artikel om Västsaharakonflikten där två av västsaharierna som deltog på årets utbildning medverkar. Jag ser fram emot att läsa den och hoppas innerligt att det hjälper till med att skjuta upp frågan på samhällets dagordning. Det är dags för oss att bryta tystnaden, så att västsaharierna slipper göra det.

Stockholm

Just nu befinner jag mig i Stockholm. Två våningar under marken, i ett litet hotellrum utan fönster. Jag sitter och skriver på min examensuppsats. Den som aldrig verkar bli klar. Och jag kan utan tvekan säga att jag är oerhört trött på den. Så trött som jag kan bli. Kongressen är nu över, och jag har inte hunnit återhämta mig alls från den. Förhoppningsvis lyckas jag göra det i september månad. Just nu är det alldeles för mycket att göra. Imorgon beger jag mig ut i skogen (vilken betyder att jag inte har internet). Men jag ska förska uppdatera er så snart som möjligt. Hoppas ni har det underbart.. <3

No time to speak..

Kongressen so far.

Det är tredje dagen och jag är slutkörd. Verkligen. Just nu ber jag för starkare kaffe och snabbare fingrar. Jag måste klara den här förbannade uppsatsen. Men tröttheten tar över ibland. Alldeles för ofta.

Några av mina bästa tal

håller jag när jag sover. Och jag vaknade upp i morse efter att jag drömt att jag stod i talarstolen och pläderade för att höja skatten. Och jag var förbannad. Riktigt förbannad. Det var det jag vaknade av.

Idag tänker jag packa för glatta livet. Imorgon 06.36 bär det av till kongressen.

Det är dags för kongress

Det är dags för SSU Kongress mellan den 2-7 augusti. Den här gången är det i Uppsala :) Det ska bli en intressant vecka, med massa diskussioner och en massa underbara SSU:are. Och årets konsert.. TIMBUKTU!.. Det är bra kärlek <3

Känn Pepp!

Jag vill inte ha nån nyckel i ryggen,
vill inte ha nån streckkod på min arm
vill inte ha ett mikrochip bakom örat,
eller någon väktares direktlarm
Vill inte fuckin leva mitt liv i rädsla,
över att någon tar bort det jag har
vill inte konstant behöva mätas,
vill inte leva upp till hårda krav
Jag vill inte ha nån etikett eller någon jävla mall att passa in
vill inte ha normer att följa efter,
jag vill bara kasta mig fritt omkring

Det framkallar ett oberoende ni vet,
man provar sen kan man inte få nog av de
Om känslan e beroende e jag en slav,
jag måste få en dos av det varenda dag
jag måste få en dos av de varenda dag

Stockholm Jazzfestival

Jag ska försöka återge vad jag hållit hus den sista tiden men det kommer inte bli i kronologisk ordning. Däremot kommer jag ta upp det viktigaste först. Erykah Badu. Hon uppträdde sist på Jazzfestivalen men var utan tvekan värd både pengarna och väntan. Hon har en scennärvaro och en röst som man ytterst sällan får uppleva i kombination med varandra. Vi stod givetvis längst fram under hela konserten och sjöng med under alla låtar. Hon är verkligen en artist som har skivor där man inte kan peka up en favoritlåt eftersom man älskar helheten. Så bra är hon. Det enda som verkligen var dåligt (bortsett från vädret) var att det tog slut så snabbt.

Stockholm Jazzfestival

Det närmar sig med stormsteg. Och jag har spenderat tid, då jag hade behövt plugga, med att gå igenom programmet. Och det finns en del artister som jag känt till speciellt länge men som jag ändå ser fram emot att lyssna på. Framför allt så är dessa två dagarna mina enda.. ENDA.. semesterdagar och jag kommer nyttja dem fullständigt. Ah. Musik. I just love it. Och framför allt kommer den stora finalen vara helt underbar .. Erykah Badu.

Kom in på spanska till hösten i Lund. Nu är det på riktigt. Jag ska studera språk igen.

Sista minuten människa

Imorgon 06.45 tar jag tåget från Helsingborg mot Lund och sedan X2000 till Stockholm. Och givetvis håller jag på och fixar allt inför resan nu. Klockan är 23:04 och jag har precis hittat mina biljetter (applåder tack). Jag begriper inte hur jag lyckas varenda gång.

Jag håller på och avverka min sista-minuten-att-göra-lista. Sakta men säkert. Plånbok. Mobilen är laddad med pengar och batteriet är laddat. Biljetter. Anteckningsblock. Ipoden är laddad. Kläderna är fixade (jag ber för varmt väder tack). Jag hoppas jag inte glömt något. Pretty please.

Oj då.

Long time no see. Tro inte att jag slutat blogga. Inte för en sekund. Jag har bara bojkottat media de senaste veckorna sedan Mikael Jackson dog. Missförstå mig inte; hans musik var mycket bra. Men Mikael Jacksom som person och hysterin som varit i media har bara blivit för mycket för mig. Så jag har helt enkelt avskärmat mig från allt. Jag jobbar, umgås med vänner och njuter av vädret, Det är i princip det.

Och nyheter följer: Jag tar examen i augusti. Yes. På riktigt. Jag tror inte riktigt på det än. Men snart kanske det sjunker in. Sen så åker jag om 13 dagar till Stockholm för att njuta av Stockholm Jazzfestival. Dock ska jag åka till Stockholm nu på måndag. Men that's all business. Det ska dock bli trevligt att åka till 08-land. Och att återvända hem till Helsingborg ;)

Jag lovar att återkomma imorgon, men ett lite djupare inlägg. Hoppas ni har det bra.

Till alla de som skriver anonyma svar till mig.

Jag tycker att det är oerhört fegt. Oerhört fegt. Så era kommentarer kommer inte att publiceras. Och om era kommentarer endast går ut på att försöka förolämpa mig kommer de inte heller att publiceras. Det är för lågt för min blogg.

Jag undrar hur många "att göra" listor jag skrivit under min livstid..

Danmark kan få förbud mot sexköp

Det är helt underbart. Fantastiskt. Jag njuter av nyheterna för första gången på ett väldigt bra tag. Småler åt tanken. Danmark kan få ett förbud mot sexköp eftersom Socialdemokraterna och den Radikale Venstre förmodligen kommer ställa det kravet. Ni, som följt den här bloggen, har säkert sett SSU Helsingborgs kampanj för ett förbud av sexköp i Danmark. Annars kan ni läsa om det här. Det värmer mitt hjärta att vi kanske gjort en skillnad. Nu håller jag tummarna för att kravet ställs.

Jag kan inte ens bestämma mig för titeln på bloggen idag. Så jag skriver så länge i hopp om att något dyker upp. Tänkte mest sammanfatta min vardag under sommaren. Den är fylld av arbete och av politiska möten. Och ofta så vet jag inte vad jag ska göra under kvällarna i förväg.

Igår lyssnade jag på de rödgröna som vad på besök i Helsingborg och deras otroligt roliga moderator Eric Sundström. Och träffade vänner jag inte sett på länge (Rasmus) och såg en hel del välbekanta namn i publiken. Sen har överlämnade jag blommor till Lars Ohly, och hade du frågat mig igår morse om jag skulle ha kramat Lars Ohly under dagen hade jag skrattat hejdlöst. Men det var precis det som hände. Och det är just det jag älskar med sommardagar, man vet aldrig vad som kommer hända under dagen.

Sen måste jag länka till dagens låt (och jag sjunger med Don't you know that you better run, run, run, run, run, run? Yes, finally the tables are starting to turn.):


Mona kommer till Helsingborg

Vädret har äntligen blivit bättre och solen strålar över Helsingborg. Jag har tillbringat de första timmarna av dygnet inomhus och arbetat men ska snart ut en stund. Jag ville bara passa på och reklamera att de rödgröna kommer till Helsingborg nu på torsdag den 25 juni.

Mona Sahlin, Peter Eriksson, Maria Wetterstrand och Lars Ohly skall då tala på Konsul Olssons plats i Helsingborg kl 11:30. Jag hoppas att så många som möjligt kan ta sig dit. Det ska bli intressant att höra vad de har att säga.. det var inte så länge sedan Mona var här senast. Njut av solen medan ni kan :)

Dagstidningen har inte blivit tunnare än

Det är ett märkligt fenomen att tidningen krymper varenda sommar. Det finns inte tillräckligt mycket att skriva om, eländet minskar under semestermånaderna i vanliga fall. Men i år, i år, plockar jag upp min tidning på morgonen och väger den i handen..jo då, jag tror den är lika tjock som den brukar vara. Vi är inte riktigt där ännu.

Internationellt sett har jag de senaste dagarna har jag följt utvecklingen i Iran. Jag får gåshud av motståndet och modet som visas i nyhetssändningarna. Och man kan följa utvecklingen genom nätet och twitter. Och både Maryam Yazdafar och Ardalan Shekarabi kräver att valet i Iran inte skall erkännas av Sverige eller EU. Ali Esbati skriver tankvärt om att valutgången kankse inte är fel. Och jag kan även rekommendera detta inlägget av Ali Esbati. Och oavsett om valutgången stämmer eller inte så är det något står fel till i Iran med tanke på att det är människor som fått offra sina liv för förändring efter valet. SSU har haft en demonstration för att hedra de som dog och för att protestera mot det nuvarande läget i Iran.

Som sagt min tidning har inte blivit mindre.

Och jag vill dessutom passa på och länka till en SSU:are som fick mig att skratta häromdagen. En insändare från MUF fick henne att tända till ordentligt.

Lycka.

Det är de små sakerna i livet som gör en lycklig. Detaljerna oftare än helheten.

It's over. It's finally over.

Det har gått oförskämt snabbt. Faktiskt. Jag var inställd på att plågas till midnatt. Men jag ska inte klaga. Tack och lov. Även om budgeten inte är som vi från S hade velat ha det är den nu antagen. Och vi har reserverat oss till en massa. Och tagit oerhört bra diskussioner. Budgeten för 2010 är nu alltså antagen. Det är bara övriga listan kvar (övriga ärenden kvar). Det bör inte ta speciellt lång tid and then I'll be on my way home. Finally.

Det är paus igen. Bilder från KF i Helsingborg.

Och här kommer bilder från lugnet. Rakt framför mig. Och nu kommer en bild från de tomma stolarna till höger. Och så min plats så klart. Och så sist men inte minst. Jag. Och jag är riktig seg just nu. Ser ni det i mina ögon. Under pauserna praktiskt taget sover jag i kommunfullmäktigesalen. Jag hann med att sova ungefär tre timmar i natt på grund av att min kära broder hade glömt nyckeln hemma.
ps. alla de som skrivit på mot skolmatsavgiften. Tack. Ni ska veta att era namn nu finns diarieförda och alltså med i protokollet från detta kommunfullmäktigemötet. Ni spelar roll. Och tack till er alla som samlat in dem.

Inne i 12:e timmen. Kulturtimmen.

Och nu har vi avslutat stadsbyggnadsdebatten och precis gett oss in i kulturdebatten. Här går allt sjukt snabbt idag och jag hann ta lite bilder innan min mobil dog (alltså jag kan inte svara på sms). Jag tycker debatten har varit schysst hitintills.
Detta är en bild på presidiet och vår vackra kommunfullmäktigesal. Som ni kanske lägger märke till hänger ett porträtt av vår kommunfullmäktiges förra ordförande och nuvarande s-riksdagskvinna Ann Arleklo till höger.
Så här ser rösttavlan ut. Vi har två stycken på vardera sida av presidiet. Och framför de två rösttavlorna (där även talarlistan står när vi inte röstar) befinner sig våra talarstolar. Det är den mikrofonen ni ser på bilden. Jag är för övrigt den tredje röda pricken från vänster, på andra raden i mitten (förstår ni). Det är där jag sitter. De två röda prickarna till vänster om mig är socialdemokrater. Och de tre gröna prickarna till höger om mig är SPI:arna (pensionärerna). Alla röda prickar förutom den längst ner till höger är sossar. Han är nämligen vänsterpartist. Och de tre gröna prickarna.. mellan de två röda prickarna längst ner till höger är just det, gröna (mp). Så där har ni de rödgröna :) passande inte sant?

ps. Sverigdemokraterna fick precis kritik för deras vilja att ta bort mångkulturen ur kulturen. Lycka till. Ingen mer Mozart till folket. Och givetvis svarar de inte på kritiken.

Snart inne i 12:e timmen i rådhuset

Klockan är snart sju. Vi är alltså snart inne i 12 timmen på plats (i alla fall för den socialdemokratiska gruppen). Energinivån har sjunkit avsevärt (och våra blommor, som vi fick från lärarförbundet som en protest mot de kommunala nedskärningarna, har vissnat). Diskussionen kring utvecklingsnämnden har avslutats. Det mest anmärkningsvärda var kanske att alliansen inte ville teckna avtal med migrationsverket. Med tanke på hur mycket mindre pengar kommunerna får från regeringen hade de pengarna varit välkomna. Sen vill sverigedemokraterna strypa alla pengar till projekt som arbetar för mångkultur till förmån för assimilering. Jag undrar dock vad man ska assimileras till? Att vara svensk är inte ett enhetligt begrepp. Vi är inne och diskuterar stadsbyggnadsnämnden och i synnerhet den bristande bostadspolitiken i Helsingborg. Vi har på tok för få hyresrätter och det byggs på tok för lite. Kanske, kanske har det något att höra med att det inte längre subventioneras av staten? Perhaps.

Pausen är nu över

Och vi är inne på utveklingsnämndens område. Det är dessutom så att min mac behöver laddas. På grund av den vackra inredningen finns inga eluttag vid min plats så jag sitter nu längst bak i rummet. Min mac har fått en snygg stol som viloplats. Förra debatten avslutades med att sverigdemokraterna ville ha en ursäkt från en moderat politiker som kallat dem rasister. Han svarade: aldrig. Och jag kan inte annat än hålla med. Aldrig.

Snart dags för kaffepaus 2 idag..

Ser man att det är min plats? ofcourse. Vi är inne på vård- och omsorgskapitlet. Sverigedemokraterna tiger (tror definitivt att det är en del av deras martyrimage de ska försöka utveckla nu inför valet 2010). De hade dock ett intresssant förslag för en stund sedan om att byta ut meningen "genusperspektiv skall beaktas" med "könsperspektiv skall beaktas" i strategi i styrkorten. Jag undrar vems könsperspektiv de ska använda sig av?

Avskaffa vårdnadsbidrag och inför avgiftsfri skolmat

Nu har jag varit uppe och krävt att det skall vara gratis skolmatsavift i gymansiet under fullmäktigemötet. Vi kräver i ett att vårdnadsbidraget skall avskaffas och att de pengarna skall användas till att finansiera avgiftsfri skolmatavgift för alla. Jag överlämnade dessutom alla namnunderskrifter som vi samlat in till skol- och fritidsnämndens ordförande Christer Rasmussen. Helsingborg är en av 43 kommuner i Sverige som har kvar skolmatsavgifter och vi har även en av landets högsta barnfattigdoms nivåer. Det är tragiskt att alla gymnasieelever inte försäkras samma utgångspunkt i möjligheten att ta till sig information under sin gymansietid. Tragiskt. Jag har ännu inte fått en replik men jag återkommer senare. Vi bryter för lunch nu.

Sitter på budgetmötet i kommunfullmäktige

Kommunfullmäktigemötet är igång. Det kommer hålla på till midnatt. Jag återkommer med citat under dagen. Redan nu kan man säga att det kommer bli en intressant dag. Moderaterna vill höja skatten, dock inte tillräckligt. Och vi kan väl lugnt konstatera att vi inte är överens om vart pengarna skall gå.

Dagens bild

Jag fick en bild skickad till mig idag. På mig själv. Ren och skär konst eller vad tycker ni? Jag tyckte det var sött.

Studenten

Studenten. Varje år tvingas jag tänka tillbaka på min egen student. Jag tog studenten 2004, det är med andra ord ett halvt årtionde sedan jag sprang ner för terasstrapporna i Helsingborg. Och vädret var katastrofalt. Värre än det var i år för de stackars studenterna. Har jag gjort allt jag trodde jag skulle göra? Nej. Har jag gjort saker jag inte ens hade kunnat föreställa mig? Ja. Livet tar en inte alltid var man tror det ska ta en. Å andra sidan så hade det varit tråkigt att veta hur allt slutar eller utvecklar sig i förtid.

Jag vet hemma hos Kim och firade hennes student igår. Jag har inte varit på en studentfest sedan min egen (och min älskade broders), så det var speciellt. Grattis på studenten Kimmi! Hoppas livet tar dig dit du inte ens föreställt dig.


ps. Jag ber om ursäkt för den dåliga kvalitén på korten. Bilderna är tagna med min urkassa mobilkamera eftersom jag glömde kameran hemma..

En kopp kaffe

Kan räcka så långt. Speciellt när man har ont i halsen. Jag måste ta några minuter och klaga över vädret. Varför måste det ösregna? När det regnar i Helsingborg är det inte som i övriga delar av landet för blåsten gör det hela värre. Det finns inte ett enda paraply som är designat för Helsingborgsregnet. Inte ett enda. Det regnar från alla håll och kanter och underifrån lika mycket som ovanifrån. Hur skyddar man sig mot det?

Hur som helst. Jag spenderade några timmar igår kväll med att googla saker jag läst om men inte riktigt kände tills speciellt ingående. Och jag hamnade efter ett tag på språket Afrikaans. Afrikaans är väldigt likt svenska, eller rättare sagt; Ser det inte ut som en blandning mellan skånska och engelska?

ja - ja
Nee - nej
Goeiemôre - godmorgon
Goeienag - godnatt
Wat is jou naam? - Vad heter du?

Och jag blev ännu mer fundersam när jag insåg att man inte kan läsa Afrikaans i Sverige. Är det inte ytterst märkligt att man kan läsa gammal grekiska och latin men inte ett levande språk?

ps. jag tycker så synd om de som tar studenten idag. Vädret är nästan lika dåligt som när jag tog studenten. Hemskt.

EU-valet.. sista gången

En kopp kaffe, tre knäckemackor och Daniel Mathisens blogginlägg är en utmärkt start på dagen. Jag har sedan personvalsräkningen avslutats igår suttit och grubblat över de socialdemokratiska representanterna i EU-parlmentet. Jag hade ljugit om jag sagt att jag inte hade velat se några andra namn i toppen på listan men samtidigt finns det i synnerhet en person jag verkligen verkligen politiskt gillar: Åsa Westlund. Av de som kom in nu hade jag definitivt kryssat henne. Utan tvekan. Och främst handlar det om att hon är SSU:s kandidat men också vår Västsaharakämpe i EU. Och alla som genuint kämpar för ett fritt Västsahara är personer jag kommer stödja. Så enkelt är det. Hon må ha profilerat sig i miljöfrågor men det är den frågan som värmer mitt hjärta.

Och till alla er som undrar om vårt dörrknackande gav resultat. På DR östra fick vi valet 2004 47,90 % av rösterna och detta valet fick vi 53% och på DR västra fick vi valet 2004 43,97 % av rösterna och detta valet fick vi 53,4 % av rösterna. Jag vill tro att vi hade något att göra med det resultatet :)

Jag håller med Peter Wolodarski

Jag är chockad själv över det uttalandet. Men efter jag läst hans analys av valet insåg jag att det gick i linje med min egen analys.

"Varför nådde inte Sverigedemokraterna ända fram på riksplanet?

Svaret stavas Piratpartiet. SD och piraterna driver olika frågor, men SVT:s vallokalsundersökning visar att båda i stor utsträckning stöds av yngre män med ett lågt förtroende för det politiska systemet.

Utan FRA-debatten och domen mot The Pirate Bay hade Sverigedemokraterna av allt döma fått sin efterlängtade Brysselbiljett."

Helt rätt. Helt rätt. Helt rätt. Sverigedemokraterna gjorde inget dåligt val. De utförde en väldigt bra generalrepetition inför kommande val. Om allt hade gått som det skulle så hade de haft ett mandat till EU-parlamentet idag. Det borde vara en väckarklocka för de som räknat bort dem. Den som underskattar Sverigedemokraterna kommer att få en otäck överraskning nästa val. Deras rasistiska agenda har fått en plattform som kommer ta tid att få bort. Och att debattera mot lögnare som dem, är det svåraste man kan göra.

Arbetslösheten stiger till 11,3 %

Det är vad prognosen visar. Jag skakar av rädsla. Varför tar jag examen nu? Kunde jag inte tagit ett sabbatsår tidigare och rest? Det är lätt att vara efterklok.

Bilder från när Jytte Guteland var på besök

Jag har publicerat på tok för lite bilder. Men här kommer de, i efterhand. Lilla Angelina var givetvis med under kampanjen. Hennes uppgift var som alltid att charma alla. Jimmy (valgeneralen i vår kommun) var givetvis med och kampanjade.
Och vår kära ordförande Jytte Guteland var där och agiterade för att människor skulle gå och rösta. Detta är bara början, kampanjen för valet 2010 börjar nu.

Valet är nästan över

Även om vi nu har fått valresultaten, är valet inte riktigt över. Jag undrar givetvis om någon lyckades kryssa sig in till EU parlamentet på sossarnas lista. Svaret kommer snart. Spänningen är olidlig.

SSU Helsingborg hade en fantastisk valvaka på Folkets Hus i Helsingborg. Helt underbar. Maten var god, sällskapet lika underbart. Vi har alltid roligt tillsammans. Efter lite problem med själva tv-kanalerna (varför har man inte hela valvakan på en och samma kanal?) lyckdes vi följa valet både över tv och internet. Jag vill avsluta det här valet med ett stort tack till alla som kampanjat. Ni är bäst. Nu tar vi nya tag inför valet 2010.

Äntligen här.. vårt kära 7 juni

Jag la mig igår efter en lång, oerhört lång, kampanjdag. Som jag skrev i mitt förra inlägg affisherade vi från 8 på morgonen och sen skulle vi knacka dörr. Vilket vi också gjorde. Som vanligt tar det lång tid att knacka dörr. Alldeles för lång tid, men det var roligt och vi fick upp en positiv anda. Många sa att det skulle rösta på socialdemokraterna eller att de redan hade röstat på oss. Vi delade ut rosor och Ardalanmaterial till alla som öppnade dörren (de som inte öppnade fick givetvis också material). Och material hade vi gott om. Vi var ute i ungefär 1000 hushåll igår. Och det tog givetvis på våra krafter.Men det var oerhört skönt att nå slutet och komma ut ur den sista trappuppgången med vetskapen att vi kampanjat i ett helt bostadsområde; och pratat med den lokala pizzerian och dess pizzabagare. Och alla andra människor vi mötte på vägen in och ut ur trappuppgångar utöver de som bodde i området. Vår kundvagn hade också pimpats med tiden. Den började som en enkel kundvagn och slutade som en kampanjvagn. Och idag är det upp till bevis. Jag ska stå utanför vallokalen kl. 14.00-17.00 och avsluta med att rösta själv. Sedan väntar en underbar valvaka med Sveriges bästa SSU:kommun. Det kommer bli mat, skratt och förhoppningsvis en enorm lycka.

It's the final countdown..

Klockan är elva och det är sista dagen.. (ja, nästan sista dagen även om jag vet att det kommer bli kampanjande imorgon också). Jag har ont i armarna på grund av tyngden av allt material när man är ute och springer. Och mina fötter mår inte bra alls. Halva min SSU kommunen lider av sjukdomar och alla är ute och kampanjar. Vi kan vila under valvakan (och det kommer bli en underbar valvaka). Dagen inleddes med att affishera runt om i Helsingborg och kommer avslutas på samma sätt. Däremellan är det tre områden där det ska knackas dörr och jag är redan sen.

Slutspurten är värst

Allt är vi förbannat trötta just nu men fortsätter kampanja i hopp om att vinna de sista rösterna som krävs. Jag kom hem till Helsingborg tidigt imorse efter att ha varit borta i exakt 24 timmar. Jag var en vända i Stockholm; och hann med lite kampanjande där med. Hann inte med att sova speciellt mycket eftersom bebisen i nattkupén bredvid skrek halva natten. Sova kan jag göra någon annan dag.

Hur som helst, så har vi tillbringat dagen med SSU-förbundets ledningsbuss och det innebär att vår kära ordförande Jytte varit på besök. Det är alltid lika roligt att träffa henne och ombudsmännen (som alla var tjejer).

Majoriteten av oss känner en ångest inför valdagen. Kommer det att gå bra för oss? Förhoppningsvis. Vi har gjort vårt bästa i alla fall. Imorgon kommer det bli en tidig morgon och en sen kväll och det ska knackas dörr ute i bostadsområden. Sveriges bästa SSU kommun (läs SSU Helsingborg) ska ut i tre olika bostadsområden (skriver dock inte ut vilka.. catch us if you can). Tycker Markus Blombers EU-inlägg förtjänas att länkas till. Om det är någon som mot förmodan inte röstat se till att göra det senast på söndag.. sen är det för sent.

Kan Obama slå Bush?

I antal lästa böcker per år? Det är tydligen något de amerikanska tidningarna lägger ner tid på att diskutera. Tydligen läser Obama, i den hastigheten han nu läser i, 10 böcker per år medan Bush läste allt mellan 40-95 böcker varje år. Personligen förstår jag inte ens kritiken. Är det inte bättre att han sköter sitt jobb än läser skönlitterära böcker? Han kanske kan läsa mer när landet är mer stabilt efter finanskrisen. Att han inte hinner läsa böcker borde väl tyda på att han har annat för sig; som att vara president. Snälla. Bedöm honom efter jobbet han gör inte vilka böcker han läst det senaste året. Sen undrar jag var Bush hittade tiden för att läsa alla de böcker som han läste?